petronellaelinclaeson

Att prata inför en klass är inte svårt. Men att få elever att lyssna och förstå är svårare.

Efter 12 år erfarenhet i skolan så är de inte så svårt att se om en lärare är lämpad för sitt jobb eller inte. Darrig på rösten, skakande händer och låg röst är bara en del faktorer av allt som finns. Läraren måste utstråla självsäkerhet för att eleverna ska få respekt för dess kunskap. Så va sägs, är de inte dags att intervjua studenter som söker till lärarhögskolan?

När man tänker tillbaka på sin egen skolgång genom åren så kommer de fram flera exempel på hur jag menar. Genom min tid i skolan så var naturkunskap ett av de tråkigaste ämnen som jag visste. Ingen elev hade respekt för läraren, lektionerna var tråkiga och det fanns inget tecken på att läraren brann för sitt ämne. Kunskap fanns det gott om men att framföra den med anteckningar vecka efter vecka gjorde oss uttråkadade. De blev mest massa prat i klassrummet, och jag kan garantera att de inte hade med naturkunskap att göra.

Eller så kan jag ta ett exempel från högstadiet. Engelska stod på schemat med favoritläraren. En helt underbar lärare som de strålade om och var mer som en ”kompis på skolan” än en lärare. Självsäkerheten var på topp och leendet på läpparna såg man varje dag.
Men trots all denna ljuvlighet så var personen riktigt dålig på att lära ut. Vi pratade för de mesta svenska, såg på engelska filmer med svensk text och hade aldrig glosförhör. Frågan är då, vad lärde vi oss på det läsåret? Ursäkta uttrycket, men inte ett skit!

Det finns även de lärare som inte klarar av eleverna, pressen blir för stor. Läraren får alldeles för mycket påhopp och kritik och svarar eleverna på samma sätt tillbaka.
En tjej som jag känner hade just en sådan lärare. Han hade kunskap och va duktig på de han lärde ut men lyssnade ingenting på eleverna av vad dom tyckte eller tänkte. Tjejen representerade sin klass och deras åsikter till läraren och efter den dagen var inget sig likt. Läraren pratade öppet om hur illa han tyckte om eleven och hennes religion. Han lät henne aldrig svara på några frågor eller läsa högt ur läroboken, allt på grund av lite kritik.
Men nu försvarar jag inte eleverna och säger att vi är så duktiga, vi lyssnar och vi är så bra och gör inget fel. Vi elever är också en stor del i det som händer och kan vara riktigt jobbiga. Men de tycker jag personligen är en grej som man ska kunna ta om man vill bli lärare. Då får man räkna med att de kommer bli både jobbiga och lätta stunder och de är just därför man behöver lite extra skinn på näsan för att våga säga till.

Så vad vore inte bättre än att intervjua sökande studenter till lärarhögskolan och se till så att Sveriges alla elever når ett toppen resultat. Man vill ju inte ha en tråkig lärare, eller?

Ibland så får jag faktiskt lov säga att jag skäms över att vara svensk. Komma till ett land och säga ”Hi I’m from Sweden” kan låta coolt. Men att sen vara hemma och vara svensk är inte de samma sak.

Jag blir bara så irriterad när jag går på stan och en svensk går in i mig. De bryr sig inte. Inte ens en blick som säger ursäkta. Inte ens en liten mun som säger ”Ojj, förlåt mig”. Bara en blick rätt fram och farten i deras ben ökar.

Häromdagen hamnade jag på Frölunda Torg med ett par vänner för att utföra några ärenden. När vi står i rulltrappan så står de en äldre man i 65 års ålder nedanför och börjar vingla till. Han tar tag i rulltrappräcket och dras med ner. Allt går i slowmotion när han landar på ryggen och de hörs en duns i marken från hans huvud som landar.
En utlänning som står och säljer Kiwi 15 m bort springer direkt fram till mannen och hjälper honom. En utländsk familj som går förbi med barnen springer också snabbt fram för att hjälpa mannen upp på fötterna.
Och här står då jag. I rulltrappan på väg ner för att hjälpa honom och fråga hur de är. Ser allt ifrån start till slut. Inte ens en svensk som hjälper mannen. Inte ens en svensk som tittar åt hans håll och om de nu va någon som gjorde de så gick de bara vidare.

Näsan upp i vädret och blicken rakt fram som vanligt, när ska svenskar lära sig?

With love ♥ / P

Tjolahopp!

Mitt namn är Petronella Elin Claeson och detta är min blogg. Här kommer jag att lägga ut mina arbeten som jag gjort i svenska C så att HJ kan få en trevlig läs stund.

Om mig? Jag är 18 år fyllda och min fritid ägnas mest åt kompisar och musik. ♥